Sök:

Sökresultat:

949 Uppsatser om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Sida 1 av 64

Kultur- och kraftfÀltsanalys av det systematiska kvalitetsarbetet inom socialtjÀnsten : - om kopplingen till intentionerna för socialstyrelsens föreskrifter och allmÀnna rÄd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Extern och intern kundtillfredsstÀllelse i en kommun

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Systematiskt kvalitetsarbete Konovalenko

Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..

Systematiskt kvalitetsarbete i matematik : En kvalitativ fallstudie om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av matematikplaner ur ett SUM-perspektiv

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

?Systematiskt kvalitetsarbete? : En kvalitativ undersökning av fritidspedagogers arbete med systematiskt kvalitetsarbete.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan : FörutsÀttningar och konsekvenser

Syftet med examensarbetet var att belysa förhÄllandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gÀller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs pÄ verksamhetsnivÄ, förskolechefsnivÄ och lÀrarnivÄ för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsÀttningar som krÀvdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade lÀroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer pÄ tre olika ledarnivÄer, det samlades in fem enkÀtsvar frÄn förskollÀrare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man pÄ de olika nivÄerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sÄdant skulle vara uppbyggt.

Arbete för kvalitet pÄgÄr : -Möjligheter och svÄrigheter med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.


Förskolans systematiska kvalitetsarbete : Uppfattningar och arbetssÀtt hos förskollÀrare och förskolechefer

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Uppbyggnad av kvalitetsledningssystem i utbildningsverksamhet : En kvalitativ studie pÄ Barn- och utbildningsförvaltningeni Flens kommun

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat Àr nedÄtgÄende, dÀr bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte nÄr de grundlÀggande mÄlen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhÄlla en djupare förstÄelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar pÄ frÄgor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som Àr betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten frÄn de bÄda sammanstÀlldes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Kvalitetsarbete i skolan. En studie av kvalitetsarbete i skolor som arbetar eller har arbetet med kvalitet enligt Total Quality Management.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lÀrare och rektorer som arbetar i skolor dÀr Total Quality Management (TQM) anvÀnds eller har anvÀnts. I studien frÄgas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lÀrare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrÄn rektorers respektive lÀrares förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre omrÄden: (I) MÄlfokuserat kvalitetsarbete som innebÀr arbete med att formulera och konkretisera mÄl.

Kvalitetsarbete med vÀrdeskapande i fokus : En kvalitativ studie av socialpsykiatriska boendet Pilbacken

 There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study?s result have profound knowledge and the model microsystems been used.

Integrering av arbetsmiljöledningssystem i befintligt ledningssystem

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

Analys av kvalitetsarbete i kontorsmiljö : En studie om hur personalen pÄverkas av kvalitetsarbete

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förÀndrade behov och krav pÄ mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att pÄ ett smidigt sÀtt hantera förÀndringar. Kvalitetsarbete Àr ett förfarande som allt mer har kommit att anvÀndas inom företag för att Ästadkomma utveckling och engagemang för förÀndring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten pÄ ett företags produkter. Arbetet Àr omfattande och pÄverkar personalen pÄ olika sÀtt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att dels undersöka fallföretagens mognadsnivÄ enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete pÄverkar personalen i avseende pÄ stress och konflikter.

1 NĂ€sta sida ->